Hur hanterar du din stress?

moln

Hur hanterar du din stress? 
Att uppleva stress är en naturlig reaktion och en del av vår vardag och när vi ställs inför en utmaning kan stress göra så att vi fokuserar och presterar bättre. Det är när stressen blir långvarig och när återhämtningen blir bristfällig som det kan leda till allvarliga problem. Det som vi ofta kallar för negativ stress handlar om relationen mellan krav och kontroll. Om de inre och yttre kraven ökar, måste vår känsla av inre kontroll följa med. Om så inte är fallet finns det risk att vi drabbas av utmattning. 

Beroende på i vilken situation du befinner dig så finns det vissa saker du kan göra själv för att försöka förbättra din situation. Att skapa lösningar för ett hållbart och hälsosamt (arbets)liv är en vinst för alla, både för dig, dina nära, dina kollegor och din arbetsgivare. Nedan finns ett par tips som jag hoppas kan vara till hjälp. Men kom ihåg – har du inte kraften till förändring, våga be om hjälp! 

Tips för att minska din stress:

  • Sänk kraven på dig själv – Fundera på vem det är som ställer de krav du känner. Du eller andra? Är kraven rimliga? Skulle du ställa samma krav på din bästa vän? Vilka krav på dig själv kan du sänka? Är pressen från din arbetsgivare för stor så försök att prata med din chef om detta. Förklara läget och våga be om hjälp.

  • Öva på att säga nej – säg inte ja bara av vana utan be om att få tänka på saken en stund. Innan du svarar ja till någonting, fundera på vad det egentligen innebär för dig. Svara inte ja av gammal vana, be att få tänka på saken en stund.

  • Öka din medvetenhet – Känner du dig stressad? Öka din medvetenhet och fundera på vad det är som får dig att känna dig stressad. I vilka situationer drar stressen igång? Vad tänker och känner du då? Skriv ner i vilka situationer du blir stressad, hur du reagerar och hur du känner. Utvärdera efter en vecka och fundera på om du kan förändra din tanke, känsla eller handling i dessa situationer Fundera också på vad som får dig att varva ner. När mår du riktigt bra? OM du hade haft orken/tiden, vad hade du gjort för att må bra? Försök att planera in tid för dessa saker. 


  • Prioritera motion/fysisk aktivitet – Regelbunden motion kan förebygga och reducera stress och kan även vara värdefull egentid. Fundera på när du kan få till motion i vardagen. På morgonen, lunchen eller efter jobbet? Eller varför inte boka in ett promenadmöte när det går? Det behöver inte vara långa stunder, även 10-15 minuter kan bidra med positiv effekt på stress och hälsa. 


  • Andas! Hur vi andas påverkar vår kropp på många sätt och att ta några djupa andetag, att andas lugnt och ända ner i magen i långsam takt kan bidra med energi, öka vår koncentration och minska vår stress. (Tips på andningsövning finns på här!)

  • Ändra på en sak i taget – Gör upp en plan för vad du vill ändra på och gör en sak i taget Finns det något positivt som du kan börja göra för att nå dina mål? Kanske att ta små vardagspauser och göra ett par pausövningar vid skrivbordet eller andningsövningar? Att läsa ett kapitel i en bok innan läggdags istället för att kolla mobilen fram tills du ska sova? Finns det något du kan sluta med så som att sluta kolla på mobilen direkt när du vaknar?

  • Våga be om hjälp – det kan ofta vara svårt att hantera stressade situationer, våga be din chef, din partner, vän eller någon annan om hjälp. 


Behöver du någon att prata med och få stöttning när det kommer till stresshantering , sömn, återhämtning eller ett förbättrat välmående av andra anledningar? Tveka inte att höra av dig och berätta mer om dig och din situation så berättar jag mer om hur jag skulle kunna hjälpa dig! 

Mätning av hjärtfrekvensvariabiliteten

Firstbeat mätare

Mätning av hjärtfrekvensvariabiliteten med Firstbeat

Att mäta hjärtfrekvensvariabiliteten är något som tidigare används främst som en markör för olika sjukdomstillstånd men som på senare tiden används mer och mer i förebyggande syfte inom både idrott och friskvård. 

Hjärtfrekvensvariabiliteten (heartratevariability, HRV) anger i vilken rytm hjärtat slår, alltså medeltiden mellan flera efterföljande hjärtslag. Hur hjärtat slår; dess frekvens och variation, går att koppla till en rad olika fysiologiska tillstånd. 

Mätningar av HRV ger oss en inblick i det autonoma nervsystemet, det system som kontrollerar och reglerar kroppsfunktioner som vi inte har en direkt medveten kontroll över. Hjärtslagen är en sådan funktion. Det autonoma nervsystemet är uppdelat i två delar som båda är involverade i vår stressreglering: det sympatiska och det parasympatiska nervsystemet.

Det sympatiska nervsystemet sätts igång när kroppen behöver mer kraft och aktiveras i ”kamp och flykt” situationer och gör oss mer alerta så att vi kan mobilisera kraft för att klara av vardagliga kravfyllda situationer men även vid mental stress och oro. Aktiveringen av det sympatiska nervsystemet sker när du upplever stress och innebär att:

  • Nivån av stresshormoner ökar
  • Matsmältningen går långsammare
  • Tarmrörelserna minskar
  • Pupillerna utvidgas
  • Blodtrycket ökar
  • Blodflödet till musklerna ökar 
  • Ökad utsöndring av glukagon och minskning av insulin, blodsocker stiger 

Det parasympatiska nervsystemet är motsatsen och är som mest sysselsatt när vi vilar och när vi känner oss lugna och trygga samt när vi får avslappning och återhämtning. Det parasympatiska systemet bygger upp vår kropp och motverkar effekterna av det sympatiska nervsystemet. Det behövs när vi ska varva ner och återhämta oss. Aktiveringen av det parasympatiska nervsystemet sker när kroppen är i vila och får återhämtning och innebär att:

  • Hjärtverksamhet minskar/hjärtat pumpar med mindre kraft
  • Blodtrycket sjunker
  • Nivån av stresshormoner sjunker och ”må bra”-hormonet oxytocin ökar
  • Matspjälkningen stimuleras och tarmrörelserna ökar
  • Kroppens läkningsprocess förbättras. 

Ett lågt HRV och en ökning av hjärtfrekvensen är typiskt för aktivering av det sympatiska nervsystemet medan ett högt HRV och en låg hjärtfrekvens indikerar på att parasympatiska nervsystemet dominerar.

Genom att mäta hjärtats rytm, dess frekvens och variabilitet kan vi alltså få en uppfattning om kroppens förmåga att svara på olika händelser och få en idé om hur kroppen reagerar på vardagens påfrestningar samt om man hittar återhämtning i vardagen och på fritiden.

Är du intresserad och vill veta mer?
Läs mer om mätningarna av HRV som görs i och med en hälso- och livsstilsanalys med Firstbeat där du tillsammans med mätningen får hälsocoaching för ett förbättrat välmående samt för att nå dina mål. 

Hälsa på arbetsplatsen

Flytta fokus från att släcka bränder till att tända gnistan hos dina medarbetare
En medarbetare som inte mår bra kan leda till allvarliga konsekvenser både för individen i fråga, men även för verksamheten och för samhället i stort. Oavsett om man inte mår bra på jobbet eller av privata anledningar kostar ohälsa mångmiljonbelopp varje år för företag. Att investera i välmående blir därför snabbt lönsamt för dig som arbetsgivare.

Visste du att…

  • En korttidssjukdag beräknas kosta arbetsgivaren minst 10 % av månadslönen.
  • Män som inte är tillräckligt fysisk aktiva har 27 % högre korttidsfrånvaro än de som är aktiva enligt de rekommendationer som WHO har. Samma siffra bland kvinnor är 17 %.
  • Ca 46 % av den arbetsföra befolkningen har en hälsofarligt dålig kondition vilket kan bidra till en mängd sjukdomar men även minskad produktivitet, mindre ork och ökad sjukfrånvaro.
  • Övervikt och fetma är ett växande folkhälsoproblem. Ungefär hälften av befolkningen i åldern 16–84 år har i dag övervikt eller fetma.
  • Psykisk ohälsa ökar och stressrelaterad ohälsa hör till de vanligaste anledningarna till sjukskrivning i Sverige och mellan 2009 och 2018 har utgifterna för psykisk ohälsa i sjukförsäkringen mer än fördubblats.

Att göra insatser först när ett problem har uppstått hör till vardagen för många företag men det är inte en hållbar lösning.  Genom att arbeta hälsofrämjande och förebyggande och genom att göra hälsofrågor till en prioriterad fråga i organisationen, både på verksamhets, grupp- och individnivå kan du förebygga ohälsa och minska risken för dolda kostnader. På så sätt kan du flytta fokus från att släcka bränder till att tända gnistan hos dina medarbetare.

Som arbetsgivare kan förebygga ohälsa och minska kostnader bl.a. genom att:

  • Skapa en naturlig plats för hälsoarbetet i organisationen och löpande arbete med hälsa och friskvård.
  • Utvärdera risk- och friskfaktorer på arbetet.
  • Arbeta strategiskt med hälsa på både individ, grupp och organisationsnivå.
  • Göra hälso- och livsstilsanalyser som synliggör stress och återhämtning och ger verktyg att arbeta med att förbättra hälsoläget i organisationen. 
  • Skapa en öppen företagskultur och en naturlig plats för hälsa på arbetet där man vågar prata om problem/ohälsa.
  • Utbilda organisationen i hantering av psykisk ohälsa.
  • Skapa rutiner för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.
  • Etc.

Behöver ni stöd eller har frågor när det kommer till ett hälsofrämjande och förebyggande arbete? Kontakta Hållbar Hälsovård och boka in ett möte för att diskutera hur vi kan hjälpa er i ert hälsoarbete! 

 

Källor: Försäkringskassan, GIH, Elin Ekblom Bak 2019, Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet, 2018 samt SCB 2018.  Statens offentliga utredningar (SOU) (2011). Framgångsrik företagshälsovård – möjligheter och metoder. (Rapport 2011:63). 

Att mäta konditionen samt dess effekt på hälsan

Firstbeat bodygard device
firstbeat livsstilsanalys
mätning Firstbeat hjärtfrekvensvariabilitet

Att mäta konditionen samt dess effekt på hälsan 

Att fysisk aktivitet och en god kondition är bra för hälsan i allmänhet och för hjärt- och kärlhälsan i synnerhet är de flesta medvetna om. 

Det som i vardagen kallas för ”kondition” är ett mått på kroppens maximala syreupptagningsförmåga (VO2max). En hög maximal syreupptagningsförmåga innebär god uthållighet och har en positiv inverkan i det dagliga livet och är förknippat med bättre hälsa, högre prestationsnivåer och det är vetenskapligt bevisat att en god kondition minskar stress, bidrar till en bättre återhämtning och minskar risken för ett flertal sjukdomar vilket nya studier även visar på. Risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar eller dödsfall minskade med 2,8 respektive 3,2 procent för varje millimeter den maximala syreupptagningsförmågan ökade. För personer med riktigt dålig kondition var minskningen ännu större på hela 9 procent! (E. Ekblom-Bak, 2019). 

Så, din kondition spelar alltså in mycket på ditt välmående och dina prestationer. Men hur kan man mäta detta och vad kan du ha för nytta av att veta din konditionsnivå? 

Din konditionsnivå kan mätas på olika sätt, dels via cykeltester eller i laboratorier med speciell mätutrustning men den kan även mätas i samband med en hälso- och livsstilsanalys när du under analysen genomför en rask promenad i 30 minuter. Detta är ett enkelt sätt att mäta konditionsnivån och något som de allra flesta klarar av. 

En hälso- och livsstilsanalys tillhandahåller förutom din konditionsnivå även information kring din träning samt om den är tillräcklig för att främja och skapa god hälsa. En mätning av konditionsnivån fungerar som en effektiv motivationsfaktor för att bli fysiskt aktiv och förbättra konditionen. 

Analysen mäter din hjärtfrekvensvariabilitet (läs mer här!) och ger dig en bild över:

  • Dina stress- och återhämtningsnivåer 
  • Din sömn och dess återhämtande effekt 
  • Din fysiska aktivitet och vilken effekt den har på din hälsa
  • Din konditionsnivå
  • Hur du förbrukar/fyller på dina resurser 

I samband med analysen får du även individuell coachning för att hitta lösningar till ett bättre välmående där även små förändringar kan göra stor skillnad! 

Med analysen och rådgivning ges du möjlighet att:

  • Identifiera och kontrollera stress 
  • Förbättra återhämtning
  • Säkra ditt/dina anställdas välbefinnande
  • Mäta effekten av fysisk aktivitet och motionera rätt
  • Förebygga överbelastning och utmattning

Är du intresserad av att förbättra din konditionsnivå och din hälsa i allmänhet? Läs mer om hälso- och livsstilsanalysen här eller kontakta mig för mer information eller för att boka in ett möte! 

 

Referenser:
GIH, Elin Ekblom-Bak; https://www.gih.se/OM-GIH/Press-och-media/Pressmeddelanden/Forsamring-av-konditionen-i-den-svenska-arbetsfora-befolkningen-sedan-1995/

Decline in cardiorespiratory fitness in the Swedish working force between 1995 and 2017 https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/sms.13328

SVD, rör dig lite mer och lev längre april 2019: https://www.svd.se/ror-dig-lite-mer–och-lev-langre

Ljusets betydelse för hälsa och sömn

dagsljus, hälsa, sömn, promenad

Ljusets betydelse för hälsa och sömn 

Promenerar i det härliga vädret och lapar sol! ☀️

Att ta en promenad på morgonen/förmiddagen bidrar med flera hälsofördelar, förutom de fördelar du får av fysisk aktivitet utsätts din kropp även för dagsljus som har effekter på hälsa och välmående.

Ljus har betydelse för:

  • Regleringen av dygnsrytm, sömn- och vakenhetsrytm
  • Humörreglering och kan påverka bl.a. stessnivåer samt bl.a. stress och depression)
  • Stressreglering

Vid ljusbrist berörs regleringen av dygnsrytmen vilket kan leda till sömnbesvär, depressiva problem, möjlig kognitiv nedsättning samt försämrad koncentrationsförmåga. Ljuset kan även påverka vårt immunförsvar och främja återhämtning och läkning vid sjukdom samt påverka vår aptit och ett flertal andra beteenden och funktioner.

🌤 Att vara ute i dagsljuset på morgonen bidrar till en bättre sömn samt andra hälsofördelar genom att ta en 20-30 minuters promenad under morgonen/förmiddagen samt att försöka anpassa ljuset under kvällen genom att sänka ljusintensiteten och hellre använda varma toner av ljus, gärna rött som bidrar till att det är lättare att varva ned och kunna somna.  ✨

Sömnen påverkar vårt välmående och vår prestation och det finns mycket du kan göra för att förbättra din sömn, flera tips om detta kommer framöver. 

Vill du veta mer om hur din sömn ser ut och hur dina resurser påverkas under dagen?
Med en hälso- och livsstilsanalys mäts din sömn, dess kvalitet och tillräcklighet samt hur din kropps resurser utnyttjas och fylls på under dagarna. Analysen mäter även dina stress och återhämntningsnivåer samt effekten av din träning. Läs mer om analysen eller kontakta mig för mer information! 

Referens; Folkhälsomyndigheten, 2017. ”Ljus och hälsa – en kunskapssammanställning med fokus på dagsljuset betydelse i inomhusmiljö”. 

 

En del av min kostfilosofi

En del av min kostfilosofi

Det finns några olika saker som hör till min kostfilosofi, en av dessa är 80/20 eller tanken att ”du kan äta allt men inte alltid”. Jag utgår från detta då jag inte tror på förbud utan på att hitta en balanserad kost som blir hållbar i längden och där det skapas utrymme även för godsaker de tillfällena man verkligen vill ha dom.  

80/20 går ut på att 80 procent av det du äter är hälsosam mat som din kropp mår bra av medan upp till 20 procent kan vara godsaker som inte hör till den ”hälsosamma maten”. ⁣⁣

Jag äter inte sötsaker/onyttigheter vid alla tillfällen då det bjuds och försöker att inte ha en massa onyttigheter hemma då frestelsen kan bli stor dagar då jag kommer hem sent från jobbet eller då energinivån är låg. ⁣⁣För mig kan det vara så att jag tar en kanelbulle när jag fikar med en kompis eller att jag äter popcorn eller några godbitar på fredagen. Samtidigt hittar jag mer om mer godsaker som är nyttiga om mina 20 procent kan vissa veckor vara närmare 5 procent, (andra gånger är det kanske närmare 25 %). Kan man hitta en balans över tid, utan förbud är det lättare att det blir en varaktig lösning som är hållbar över tid. 

Psst! Viktigt att ha i åtanke om det är viktnedgång man är ute efter är att det kaloriunderskott och  ”energi in/energi ut” som gör skillnaden. Sen är det självklart skillnad på ”kalorier och kalorier” och 500 kcal från grönsaker är något helt annat än 500 kcal från en semla, det gäller ju välmående och hur kroppen mår också men det kommer jag inte gå in på den här gången! 🙂 

 

Tips för mer grönt i maten

frukost
wok

Vill du försöka äta mer frukt och grönsaker men tycker att det är svårt ibland?
Då kanske du kan få lite tips på vägen här!  

Att göra en förändring i kosten kan ofta upplevas som svårt oavsett vilken anledning du har. Vissa förändrar hur de äter för att förbättra hälsan, generellt, eller för viktnedgång/viktuppgång. Andra gör det för att optimera sin träning medans en annan gör det för miljön eller hur djuren behandlas.

Nästan oavsett vem du är så är grönsaker och frukt en bra grund i en hälsosam och balanserad kost och många behöver äta mer frukt och grönsaker än vad man gör i dagsläget. Är du en av dom? Då kommer här några tips på vägen för hur du kan få i dig mer frukt och grönt under dagen.

Till frukosten eller mellanmålet kan du enkelt mixa ihop en god och nyttig smoothie med både frukt och grönsaker. Här är ett av mina favoritreceptmen bara fantasin sätter gränser! Jag brukar använda banan för sötma och bra konsistens samt komplettera med en näve bär och en näve grönkål som ger en frisk härlig smak. Att ha i riven ingefära samt pressa i citron ger även smoothien en frisk smak! Du kan t.ex. använda chiafrön för att få i dig mer omega 3 eller havrekli för att få i dig fibrer lite mer fibrer. På ICA kan du även hitta recept på gröna smoothies med en massa nyttigheter!

 Mellanmålen kan varieras med allt från morotsstavar med hummus till frukt och keso eller varför inte en kesoröra med avokado, hackad rödlök och paprika eller en smörgås med mosad avokado, groddar och lite örtsalt på?  Har du barn som inte gillar röror eller varma grönsaker så ställ fram grönsaksstavar av morot och paprika eller varför inte bitar av vitkål eller rödkål. Ta med barnen till mataffären och låt dom välja frukt och grönsaker som dom tycker ser spännande ut och testa tillsammans!  Ät gärna grova grönsaker och rotfrukter då de innehåller mer vitaminer, mineraler och fibrer som vi mår bra av! (Mindre isbergssallad och gurka och mer morötter, spenat, broccoli, kål etc. med andra ord!) Att välja mat efter säsong är ofta både bra för miljön och plånboken. Äkta vara har bra listor på mat i säsong. 

Ät både frukt och grönt och variera i färg då olika färger innehåller olika antioxidanter, vitaminer och mineraler. Lägg gärna till bär som blåbär, lingon, hallon, vinbär etc. Ett bra och näringsrikt mellanmål kan vara yoghurt/kvarg eller keso med 1/2 dl blåbär samt 1-2 msk pumpafrön. 

Gör du grytor eller röror kan du enkelt minska ner mängden kött och slänga i linser, rivna morötter eller andra rotfrukter och grönsaker i större mängder. Köttfärs kan med fördel bytas till sojafärs, och vegetariska biffar kan du använda till så många rätter istället för kött! Det finns en uppsjö av recept vad gäller vegetariska biffarVill du inte göra själv finns det numera många bra vegetariska alternativ i kyl/frysdisken på affären (kolla dock innehållet då det kan variera, leta efter de med högt innehåll av grönsaker/bönor, gärna högt proteininnehåll samt fiberrika. Undvik de med högt innehåll av salt och mättat fett samt milslånga innehållsförteckningar!

Några mina färdiga favoriter är: 

Grönkålsbiffar med vaxbönor och rökt paprika från Garant. Falafel från Garant.  
Färs från anamma, både formbar färs och deras vanliga vegofärs. Den fungerar lika bra till tacos, färssås, gratängen och annat som vanlig köttfärs eller att göra färsbiffar av. (Här är ett grymt recept på färsbiffar!
Vegansk schnitzel från Anamma. 
Vegoburgare från Anamma. 
Yi Pin tofu perfekt till scrambled tofu, sticky tofu eller till en god wok! 
Vegetarisk pytt från Felix. 

Det finns också färdiga pastasåser , schyssta röror  och mycket annat som kan vara enkelt att göra när tiden inte räcker till!

Och en sak till; när du äter på restaurang så våga ta det vegetariska alternativet! Det finns så mycket grymt goda vegetariska alternativ nu än vad det fanns för bara några år sedan! I Uppsala finns bl.a. Legumé som har en grym vegetarisk lunchbuffe, Curry India som har flera helvegetariska rätter, likaså har Tandoori & Pizza. Tandoori & Pizza gör även om rätter till veganska alternativ om du frågor.  Miss Voon har en helt vegetarisk meny och Pong har många vegetariska rätter. Los Vegos serverar bara vegetariska rätter likaså Fröjas sal. Melrose Café har även många vegetariska/veganska alternativ.

Varför ska vi äta mer frukt och grönt då?
Grönsaker, frukt och bär innehåller mycket vitaminer, mineraler och andra nyttigheter. Många grönsaker och frukter är rika på fibrer, som har olika positiva effekter i kroppen. Fibrer mättar bra och håller magen igång.

Grönsaker och frukt innehåller vitaminer, mineraler och fibrer som vi behöver både för att vår kropp och hjärna ska må bra. Dessutom har de många antioxidativa egenskaper som påverkar kroppen på olika sätt och kan bl.a. skydda mot hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, cancer och andra kroniska sjukdomar. 

Ökad risk för hjärtinfarkt på julafton

Ökad risk för hjärtinfarkt på julafton. 

En studie som gjorts under 16 år i Sverige visar på att risken för hjärtinfarkter ökar med 37 % på julafton. (En vanlig dag ser man ca 50 hjärtinfarkter men på julafton är det runt 70 fall som inträffar). 

Tidigare studier har visat på att stress, oro, ångest och sorg ökar risken för hjärtinfarkter. Även långa resor, fet mat tänkas vara anledningar till den förhöjda risken under julen, det är dock inga tydliga slutsatser man kan dra. 

Även på nyårsdagen visar det sig att risken är förhöjd med 20%, man tror att det kan kopplas till ett förhöjt intag av alkohol, mat, exponering för kalla temperaturer och dålig sömn under natten. Även under midsommar visade det sig vara en förhöjd risk att drabbas av hjärtinfarkt. 

Studien är gjord på närmare 300 000 fall under åren 1998-2003. Läs hela studien här.  

Några tips inför stundande julhelger: 

  • Sänk kraven på dig själv, saker behöver inte vara ”perfekt”, förenkla för dig själv, all mat behöver inte lagas från grunden. 
  • Involvera familj/vänner och hjälps åt.
  • Försök göra sådant du mår bra av om du har lite extra ledigt; umgås, träna, läs böcker,
  • Kan du göra något åt det som känns kravfyllt? Vill du inte umgås med hela släkten så kanske du inte måste?
  • Håll igång träningsrutinerna. Eller varför inte skapa nya när du är ledig? Kanske någon i släkten är sugen att haka på?
  • Maten vi äter har stor inverkan på vårt mående och kan bidra med hälsofördelar eller vara bidragande till ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar och andra sjukdomar.
    Ett grönare julbord kan vara ett bra alternativ.

Är du ensam men vill fira i gemenskap så erbjuder bl.a. Svenska kyrkan julfirande tillsammans bl.a. på Gottsunda församling.

Här hittar du flera aktiviteter som Svenska kyrkan erbjuder. 

Jag hade svårt att hitta flera alternativa julfiranden i Uppsala men har kontaktat UNT som tidigare år gjort listor på detta och hoppas på att de kan skapa en lista på detta och gör den lättillgänglig för folk. 

Svenskarnas kondition försämras

En studie som släppts nyligen visar att konditionsnivån bland den svenska befolkningen försämrats kraftigt de senast årtiondena och andelen med en hälsofarlig låg kondition har ökad från 27 procent till 46 procent mellan åren 1995 – 2017.

1/3 av personerna som fått försämrad kondition hade även ökat sin kroppsmassa, de övriga hade inte ökat i vikt men hade ändå fått en försämrad kondition vilket kan kopplas till att många rör på sig mindre.

Studien genomfördes 1995-2017 och omfattar data från 354 277 yrkesverksamma svenskar i åldern 18–74 år och visar att  nedgången var kraftigare för män, yngre åldersgrupper, lågutbildade och de som bodde i landsbygdslän.

Är du intresserad och vill läsa mer kan du göra det via länken: GIH. Hela studien kan även läsas här.

Hur påverkar konditionen?
En god kondition bidrar med en bättre uthållighet och har en positiv inverkan i det dagliga livet, det främjar orken och gör dig mer stresstålig och bidrar till snabbare återhämtning. Forskning har visat att en god kondition och en hög syreupptagningsförmåga är förknippat med bättre hälsa, högre prestationsnivå samt en minskad risk för ett flertal folksjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, typ 2-diabetes samt en lägre dödlighetsrisk.

Vart kan man börja om man har dålig kondition? 

Att få in motion i vardagen i mindre mängd kan vara ett sätt. T.ex. med vardagsmotion som att;

  • Promenera eller ta cykeln när du kan istället för bilen.
  • Parkera bilen längre bort från jobbet eller hoppa av bussen en hållplats tidigare.
  • Ta trapporna istället för hissen.
  • Ta pauser på jobbet, gå till kollegan istället för att ringa när det passar.
  • Ställ dig upp varje timme om du har ett stillasittande jobb.
  • Ta en lunchpromenad, den behöver inte vara lång om tiden är knapp.
  • Ha gående möten.
  • Gör gärna några pausövningar på jobbet eller hemma se exempel nedan.

Även mindre förändringar kan göra stor skillnad! 

 

Exempel på pausövningar att göra på jobbet:

Vill du veta din konditionsnivå samt om den är tillräcklig för att uppnå positiva effekter på din hälsa? Läs mer om hälso- och livsstilsanalysen där bl.a konditionsnivå/syreupptagningsförmågan mäts och kan fungera som en effektiv motivationsfaktor för att bli fysiskt aktiv och förbättra konditionen.